
|
Fortsättningen
på fisket under kvällen blev istället ganska bra, då
vi bara genom att titta på sjökortet i min Garmin 2010 kartplotter
kunde räkna ut ungefär var det skulle finnas fisk. Det var ju
samma bottentopografi som hemma i Sverige. För det mesta när
det var stora djupskillnader var det också fisk på lodet.
Vi förstod ganska snart att vår önskan om att få
kämpa med en stor bleka krävde väldigt mycket jobb. Vi
fiskade från 10 meters djup och ner till nästan 100 meter i
stora och små kanter. Ibland var det ensamma bergstoppar som började
på 90 meters djup och raskt stack upp till 50 meter. På andra
platser var det hela bergsmassiv som bredde ut sig på bottnen, med
spetsiga berg som stack upp. En förändring på bara 10
meter i djup blev då väldigt attraktiv för fisken. Dessa
berg gav alltid fisk och innan första dagens fiske eller snarare
sena kvällens fiske var till ända hade vi redan isboxen i båten
fylld med filéer. Det som högg var torskar, blekor, koljor, gråsejar,
kungsfiskar och förstås lubb.
Vi hade börjat strax utanför hamnen och sedan sökt oss allt längre bort mot väster. Snart hade vi varit ända ute vid den stora bojen vid Utgrunnen. Där avslutade vi vårt fiske och efter ett långt fiskepass var vi nästan hemma. När det var som mörkast på natten vid 02 00 la vi till vid flytbryggan i hamnen. Fisken vi ville spara var ju redan filead och skulle bara läggas i frysen. När detta var avklarat var det lite snabb mat och direkt i sängen för att sova. |
|
FUGELEN
Fugelens kummel. Avståndet in till land är bara 3 nm. Fisket runt kumlet är kanon bra efter de flesta arter. Fisket under våra dagar i Hustavika blev allt bättre dag för dag. Ju mer vi lärde oss om området desto bättre blev fisket. En av dagarna siktade vi in oss på ett område som låg endast 3 nm från hamnen. För att ta sig dit åkte vi rakt ut från hamnen och kunde sedan följa raden av öar som nu hamnade på vår styrbordssida. Resan gick i det lugna vädret i nästan 20 knop i rakt nordlig riktning och tog bara 10 minuter. Slutdestinationen var den sista lilla ön som låg längst ut. Den låg i fritt vatten med massor av intressanta djupkurvor runtomkring på sjökortet. På ön ligger ett kummel som heter Fugelen, som visade sig vara ett verkligen passande namn. Överallt var vi än tittade fanns det fåglar i vattnet och massor på ön, det var enormt tätt med mås-fåglar. Och som bonus kom det även stora havsörnar seglandes ända dit ut ibland. Havsörnarna seglade högt upp i skyn för att speja efter fiskar som var för stora för måsarna. När de väl hittat en som passade dök de rakt ner mot ytan och nöp den. Fisken var för stor för en mås men passade istället en stor havsörn som handen i handsken. Det var mer än en gång som vi slängde ut fiskar för stora för måsarna, som sedan havsörnen dök ner och tog helt intill båten. Som närmast var Havsörnen bara 15 meter från båten. Då blir man imponerad hur stora dessa fjäderbeprydda flygmaskiner verkligen är. |