Ankomsten
 
Vi kom till Hustavika fiskecamp för första gången den andra juni 2003, och det var väldigt spännande då nästan inga svenskar varit här och bedrivit ett riktat fiske förut. Att det året tunt kryllar av sportfiskare på Hitra som bara ligger 10 mil längre norrut spelar ingen roll, här var det jungfruliga vatten. Vi hade redan från start valt inriktning på fisket, vi skulle försöka fånga en stor bleka, något som det pratades om att det skulle finnas i dessa vatten. Torskfisket skulle även det vara bra efter norska mått mätt, och likadant var det med sejen.

Ut till fiskeplatsen


Första dagen när vi kom upp till campen, som även är ett hotell med en mästerkock i köket, var det inställelse och presentation av campen som gällde. Det tog någon timma att få detta gjort och vi fick reda på var restaurang, frys och bastu fanns. Efter detta kunde vi gå till verket med att köra bort båten de 100 metrarna till den lilla hamnen där sjösättningsrampen fanns. Rampen var av allra bästa klass och hade fungerat att sjösätta Titanic på. Som tur var hade vi inte Titanic att släpa på till Hustavika. Vi hade bara en Örnvik 510, en liten HT båt med en 40 hk Johnson, men det räckte gott till vårt fiske. Från rampen var det bara att köra båten fram till den stora service byggnaden och lägga den vid flytbryggan. Flytbryggan tog hand om och eliminerade det nästan 2 meter höga tidvattnet. Upp till vår 60 kvadratmeter stuga var det bara 40 meter att gå, så nu väntade fisket.

PREMIÄRTUR


De välväxta torskarna högg hårt på en gul-svart jigg.
Vi hade noga studerat bottnar och omgivningar i området före resan. Stig Svensson och jag som nu båtledes var på väg ut mot öppet hav mådde alldeles utmärkt. Bara att mötas av ett ganska lugnt norskt hav var rena drömmen. Det blåste visserligen 5 m/s men det gjorde inget då vinden inte fick tag i någon sjö då den kom snett inifrån land.
Vi startade med att fiska på de platser som vi fått av skepparen på den lokala turbåten. Det var platser som brukade ge blandat med fisk av olika arter och vikter. Torsk, långa, kolja, sej, vitling, knot och lubb, ja listan kunde göras lång. Strax var vi framme på den första positionen och stoppade motorn,  djupet till botten skulle vara 45m på den positionen vi fått, men det stämde dåligt. Vi låg nu exakt rätt enligt plottern men det var fel djup med 10 meter. När vi drivit en bit upp i slänten fick vi rätt djup men nu var det istället 50 meter till den rätta positionen. Det visade sig senare att det var ungefär rätt position och nästan rätt djup. Då förstod vi att vi kanske inte helt kunde lita på de positionsangivelser vi fått, en differens på 100 meters avstånd och 10 meter i djup var tydligen bara att räkna med. Efter detta var vi således lite försiktigare med exaktheten i de lokala tips som gavs.

Till vänster syns kartbilden dvs GPS-Plotter bilden är rejält förstorad.

I mitten Ekolodsbilden, exakt så såg det ut, med massor av fisk på lodet.

Till höger all info man kan tänka sig för de platser vi fiskade på.

Tillbaks till föregånde sida <<    Till nästa sida >>