HASSLÖ 2002-11-22

Till det man kallar havsfiske kan man inte riktigt räkna in laxtrolling i Östersjön, men bra när är det. Av den anledningen lägger jag ut en artickel om vår resa till Hasslö i blekinge 2002.

Vi planerade att fiska utanför Hasslö under vecka 22 då laxen i sin vandring längst kusten normalt ska passera Hasslö under den veckan. Området utanför Hasslö har de senaste åren samlat enorma mängder med stor lax under några få veckor i maj - juni. Riktigt när laxen kommer vet man ju inte och det är just det som är tjusningen med att fiska lax. Man vet inte om vandringen är igång eller om laxen fortfarande är kvar på vinterståndplatserna i södra Östersjön utanför Simrishamn. Normalt brukar man få lite indikationer om att laxar fångas längre sydväst längst kusten och då kan man vänta sig att laxen når Hasslö om några dagar.

HASSLÖ
När vi anländer ner till Hasslö med tre båtar med besättningar från Vänersborg och Borås är vädret mycket blåsigt. Vi går ut en liten stund men tycker det blåser i starkaste laget från Nord ost.



En väl utrustad trolling-box med mycket grönt och gult
 var att rekomendera.

Det går att gömma sig i lä av land men där inne finns det ju ingen lax och av den anledningen avstår vi hällre fisket. Vi skulle kunna försöka stånga oss ut mot vågorna utomskärs men det skulle bara ge oss en väldigt jobbig och gungig dag, så det får vara. Det kan ju sluta med att man inte kommer in till land igen och i värsta fall hamnar man i Polen. Nära land får man ju inte trolla där råder det trolling förbud 1 nm från land. Det hade annars varit en fantastisk upplevelse då det är gott om fin öring på de grunda områdena runt öarna. Våra första två dagar får vi istället vara på land med båtarna. Det blir istället att kasta med våra haspelspön från stenstränderna efter horngädda och öring.

Öringfiske


Då det är väldigt mycket bebyggt ända till strandlinjen längst de flesta öarna, känns det som att gå i grannens trädgård ibland, vilket inte är så roligt. Med 10 - 14 m/s nordlig vind är det bara vikar som ger kast med vinden i ryggen som gäller. Med vinden i ryggen vid utkastet behöver man inte ta i så värst mycket innan man når 30 meter utanför stranden vilket oftast räcker för att få kontakt med fisken. Vi går flera timmar om dagen runt de olika öarna och får en blandad fångst av fiskar. Vi riktar vårt fiske efter de snabba horngäddorna som periodvis simmar utanför öarna i täta stim och är trevlig att fiska. En stor näbbgädda kan dansa på ytan som en mini svärdfisk och ger oss då möjligheten att drömma oss bort till andra vatten. Där vädret är bättre och fiskarna större. Med våra lätta haspelutrustningar känns varje hugg som ett slag med en käpp på linan, när fisken försöker sno åt sig draget. De flesta huggen slutar med missad fisk, men med en liten bit lina mellan draget och kroken lurar vi ändå ganska många. Den lilla linbiten ger större rörlighet åt fisken i vattnet och kroken blir kvar i den stenhårda munnen. Ibland när vi hittar de rätta platserna hugger det en näbbgädda på vart annat kast. Fiskarna får gå tillbaks i havet då vi ska fiska lax inte minisvärdfisk denna resa. Ibland under vårt näbbgäddefiske blir vi överraskade av att det hugger vanliga gäddor. Gäddorna som lurar ute på grundfladerna är trevliga motståndare och flera av dem är fiskar på 3 kilo. En sådan 3 kilos gädda när den sätter sin tyngd på tvären är en trevlig motståndare på ett tunt öringspö. Det som vi helst vill ha är ju öringarna som stryker runt stränderna och några blir det också. Största öringen som vi tar från land fångar Erik och den väger 2 kilo.

Till nästa sida >>

Beställ boken nu! | Tillbaka till start sidan