Läs hur Surprise som första båt åker ut och letar upp vart de stora djupen finns runt Sveriges kust och hur vi får både rockor, långa och lubb. När vi kommer
iland med fiskarna blir vi knappt trodda, och storfiskregistreringen tvekar om det är möjligt. Fiske på djup på 200 och ner till 350 meters djup ger ett grymt spännande fiske efter både vanlig och ovanlig fisk. Rekorden faller ganska tätt i det här nya området och hela pressen talar om en sensation. Upplevelserna ute på 300 meters djup är fantastiska och det som fastnar på våra krokar är lika fantastiskt. Ibland är det en liten blåkexa på 4 hekto som tar betet, men bara för att i nästa ögonblick bytas ut mot en jättelubb på 10 kilo. Viktskillnaderna mellan de olika fiskarna är enorm och variationen av utseenden på fisken är också lika stor.

         

                         Första superlubben från Propellern, 13 kilo.


Ökenområden

Botten på dessa stora djup består till minst 90 % av mjuk lerbotten som garanterat är helt tom på fisk, den kan liknas vid en stor steril öken där endast vattenhålen ger upphov och möjlighet till ett sjudande liv. Den sterila leran ger ingen fisk men de lite hårdare bottnarna som står upp som små vattenhål i lervällingen gör att fisken trivs och samlas igen. Mitt i de stora leröknarna växer det även upp stora bergsformationer som då samlar den intressanta fisken. Ute på S-et som vi fiskade på var det 345 meter djup på lerbotten. Därifrån på 345 meters djup reste sig berget rakt upp till 249 meters djup, en höjning på 96 meter. Det motsvarar ett höghus på 30 våningar som står på botten på 345 meter djup. Det kan man väl säga är ett stora berg. Om detta område kan du läsa i boken. När man ser djupskillnaderna på botten på ekolodet förstår man hur mycket intressant som kan gömmas nere på botten på ett sådant område. För att inte tala om alla halvhårda bottnar som samlar de mest spännande rocka-arterna, läs bland annat om hur Andreas fångar sin rekordrocka under ett spännande och intressant drömfiske.