En underlig fisk

De tidigare dagarna har vi haft absolut bäst fiske på platsen med 31 meters djup, även om vi där inte fått några glasvarar. Även idag fiskar av platsen noga med att kasta ut från båten och sakta drar in agnet över botten, fisket fortsätter som vanligt med blandat resultat och det hugger kontinuerligt.

Men plötsligt säger Freddy, den här plattfisken uppför sig underligt. Då ligger den där i ytan och plaskar, vår första glasvar. Blixtsnabbt kastar jag mig fram med håven och med en perfekt rörelse ligger den första glasvaren säkrad i båten.

Plottern

På kartplottern där det är två röda fiskikoner på varandra, alltså en liten bit ovanför knappen "Dölj info" ligger vi nu på 31 meters djup för ankar.

Det är på den här platsen vi tidigare fått Glasvarar

Nu är det krig!

Fjärde dagen har vi förklarat krig mot Glasvararna i älvoset. Så vi startar redan på morgonen med att lägga ankar, första ankringen blir på 15 meters djup till vänster om strömfåran. Fisket är som vanligt blandat med kolja, vitling, torsk, sandskäddor, och taggiga knotar. Trots att vi nu använder stora agn för att selektera till större fisk så hugger det nästan hela tider. Efter två timmar med kontinuerliga utsläpp av ankarlina för att fiska på nya platser kan vi tyvärr bara konstatera att några glasvarar har vi ännu inte varit i kontakt med.

Vi flyttar oss nu till yttre delen av oset och ankaret ännu en gång läggs så vi hamnar med båten på 31 meters djup. Nu tar vi en matpaus och fyller upp magen med allehanda godsaker som snabbt gör att vi får lite ny energi i kroppen. Freddy är lite irriterad då han väldigt gärna vill ha en glasvar men någon sådan har ännu inte behagat visa sig och ta på våra agn. "Det var som F*N" utbrister han plötsligt, "ska det vara så förb*nn*t svårt att överlista den där Glasvaren?" "Lugn, lugn" svarar jag, "dom finns här och hittar vi bara rätt ställe så får vi dom".

Grodor

Nu är det inte roligt att vara Bo kan jag meddela. Nu hoppar grodorna ur munnen på Freddy som inte har svårt att tala om att han just tagit sin tredje glasvar, och att den väger fantastiska 1,6 kg, samtidigt som han undrar hur många jag fått...

Jag tar det, jag är ju liksom tvungen till det, som en utmaning och fiskar koncentrerat för att få den där glasvaren och få lite lugn och ro. Men varje hugg slutar med knot eller vitling , kolja, sandskädda eller torsk. Var gång jag kastar ut hugger det omgående av alla andra fiskar utom den jag vill ha. De två sista vararna tog rakt under båten så jag låter mitt tackel hänga rakt under båten en extra stund, där får det ligga innan jag känner en lång hård dragning i linan. När jag spänner upp linan kröker sig mitt spö rejält och fisken kommer upp mot ytan i stora runda cirklar och jag förstår att min första glasvar är på kroken.

Stora cirklar

Finns det en finns det fler. Nya utkast från båten och fortsatt sakta insläpning på botten. När Freddy är rakt under båten suger det till i spöt och en betydligt större fisk har tagit hans agn. Det går runt i stor vida cirklar och är rejält tungt. Det måste vara en stor glasvar säger vi båda i mun på varandra. Några minuter senare kommer den upp mot ytan, och det är dagens andra glasvar, men denna dubbelt så stor som den första

En lugn håvning och fisken direkt upp på vågen som visar 1,2 kg, vilken kanonfisk. Efter den rejäla höjningen säger vi, här kan finnas större. Det är spännande nu och varje hugg eller litet pill vid botten registreras noga. Det kan ju vara ännu en glasvar som tar betet.Men det är mest vitlingar runt kilot som skrämmer oss. Några koljor på nästan två kilo sätter iväg med kroken i mun men de lurar oss inte lång stund.

Bruster tackel

När vi lite senare sitter och äter middag berättar Pelle och Peter om sitt fiske. Då får vi en beskrivning av en spännande händelse. När de låg uppankrade lite längre in i älvosen än vi gjorde, ( plotterbilden 179) högg en stor fisk på deras agn. Den var först på Pelles spö och satte iväg i jätte fart så att spöt ställde sig i stark båge med toppen ner mot ytan och linan startade att rinna ut. et var inte tal om att försöka stoppa fisken, den var för stark. Sedan brast tacklet och kroken var borta. Skarpa tänder hade gjort 0,50 linan i tacklet alldeles sönder skavd och det oundvikliga hände, linan gick av.

Snopna satt de där med två stora fiskar missade och tittade på varandra. När Freddy och jag frågar vad dom tror det var för fisk som högg kommer svaret. Det var ingen stor torsk eller sej, möjligt vis en riktigt stor kummel som har en enorm tandbeväpning.

Linan var rejält skavd efter skarpa tänder innan den gick av. Sättet att fightas var tungt och snabbt, möjligt vis kan det ha varit en hälleflundra eller en av fjordens stora rödspättor på 6-7 kilo. Vi får se i morgon om vi kan få den att hugga igen och då ska den upp blir Pelles slut kommentar.

Två dagar kvar

Vi stannar ytterligare två dagar och  fisket är som vanligt de dagarna, det blir massor av metfiskar på sandbottnarna. Sandskäddor i vikter upp till 700 gram, koljor till 2,5 kilo och vitlingarna går lätt över 1,5 kilo. Till det kommer rödspättor, torskar, sejar mm. Vi är nöjda och under resan hem pratar vi redan om nästa års fiske.

Kommentarer till bilderna

Som ni kan se på bilderna blev vårt glasvarsfiske ett riktigt lyft. Fem glasvarar på ett fiskepass får vi nog svårt att slå i  framtiden, och det är en bra måttstock att mäta sig mot för den som vill gästa Åndalsnes och älvoset. När kvällen gick mot natt och vi tog våra sista foton var vi ganska nöjda.

När vi sakta dragit in tacklet längs botten stannar vi under båten några sekunder och håller helt stilla. Det ger upprepade gånger hugg från stor fisk. Så plötsligt rakt under båten är det stor fisk igen och denna gången säger freddy helt säkert, detta är en glasvar.

Det mjuka specialdesignade plattfiskspöt böjer sig rejält och jag följer med spänning den tuffa dragkampen upp mot ytan. Jag hör Freddy muttra, denna måste vara större, den är riktigt stark. Jag tar fram håven och en fin glasvar glider in i håven utan problem. Vi tittar och står tysta några sekunder. Freddy bryter tystnaden med att säga, den måste väga över 1,5 kg. Nu börjar vi prata dasslock i storlek, riktigt stora dasslock.

Upp med även denna i vågen och så ett högljutt tjut från Freddy, 1,60 kg vilken fisk!!

Det var skönt att det blev fin storlek på fisken tillslut, så vi är lika igen. Några minuter senare när vi startar fisket igen har jag ett hugg som plötsligt inte vill ge med sig. En enormt stor fisk sitter på min krok och jag känner hur den sakta simmar runt nere på botten. Under 5 minuter får jag bara upp den max 5 meter från botten. Jag sätter emot det hårdaste jag kan men det förändrar inget.

Om det här är en plattfisk är det en rödspätta av enorm kaliber, kanske upp mot de där 6 kilo som det sägs att det tagits här tidigare. Eller så är det något annat, för stort är det, men så släpper krokfästet och spöt rätar sig. Kroken avsedd för normalt plattfiskmete har tydligen inte fått tillräckligt fäste denna gång. Riktigt synd den fighten kunde jag fortsatt länge det var ju roligt. Ytterligare en halvtimma fiskar vi utan fler stora fiskar då avslutar vi dagens glasvarsfiske, och vi är tämligen nöjda med resultatet.

Det går runt i stora cirklar och det bör vara ännu en glasvar fast större än den första. Det går tungt i vattnet upp mot ytan och fisken skakar som stora plattfiskar brukar göra. En perfekt håvning och upp på vågen direkt, den väger exakt som freddys största 1,60 kg varken mer eller mindre.