Dags för Fiske!
Vi lägger oss strax utanför bassängen där de tidigare byggt plattformar. Vi börjar driften på 6 meters djup bara några meter från land. Vi har en svag vind som kommer uppifrån älven och blåser ut i fjorden. Den i samband med det utgående tidvattnet, driver i väg båten i 0,1 – 0,3 knop. Det är en nästan perfekt fart för att drivfiska plattfisk. I den första driften hugger det ett 10 tal gånger på våra borstmaskimitationer. Av dessa får vi upp 6 fiskar som visar sig vara 4 fina sandskäddor, en kolja på 1,5 kg och en vitling på kilot. Vi kör tillbaka in igen och gör om samma drift en gång till, men flyttar oss ett tiotal meter i sidled. Och nu träffar vi helt rätt vad det gäller plats. Samt att det är rätt tid på dygnet, och att tidvattnet är på väg ut. Att tidvattnet ska vara på väg ut, har vi lärt oss är överlägset bättre än på väg in. Allt stämmer och nu hugger fiskarna som galna på våra maskar.
GULP! ska Simma
Redan inne på 7 meters djup hugger de första sandskäddorna så snart agnen nått botten. Och de är inte ensamma kan jag lova. De följs omgående av fler ivrigt ristande kompisar i vikter upp mot halvkilot. Det visar sig snart att borstmaskarna från GULP! är ett kanonbete för plattfisken i älvoset.
Speciellt sandskäddorna är enormt flitiga att hugga på de långa borstmaskimitationerna, men även vitling, torsk, knot och kolja formligen kastar sig över våra maskar bara vi håller dem i rörelse. Just det, att maskarna inte får vara stilla, de måste vara i rörelse för att locka fisken till hugg, det är något vi snabbt kommer underfund med.
När vi fiskar dem som om de simmade längs botten så fiskar de som allra bäst, och då kan inga fiskar låta bli att hugga.
Naturlia Agn
Pelle och Peter ligger med den gula båten vid sidan av oss under stora delar av dagen. De fiskar nästan enbart med naturliga agn som sill och makrill, som de haft med hemifrån. På så sätt får vi en jämförelse mellan hur de olika agnen fungerade sinsemellan. När vi ligger sida vid sida med båtarna kan vi konstatera att gulp-borstmaskarna faktist fiskar bättre än de klassiska agnen sill och makrill. De får naturligtvis massor av fisk på de naturliga agnen men inte lika många som vi får på gulpen. Gulpen är helt enkelt bättre trotts allt.
När kvällen kommer, vilket den gör väldigt tidigt i slutet på oktober, då är fisken som tokig. Strax före klockan 16 då det börjar skymma, har fisken sin värsta huggruch. Vi hinner knappt ner till botten innan det hugger. Vi tar dubbleer med plattfiskar, vitlingar, koljor, torskar eller knotar, ja nästan vilken fisk som helst. Och nu hugger även resans första glasvar. Den väger ett kilo och tar nere på 28 meters djup. Bästa fiskedjupet totalt är på 13 – 25 meter, där det varit mest fisk. Men som vanligt tar rödspättorna på grundare vatten där djupet är mellan 10 -17 meter. Vi ger upp fisket när klockan passerat 17,30 och det är helt mörkt. Väl i hamn rensade vi de sista plattfiskarna vi fångat, de ska bli middag om tre dagar. Plattfisken blir bara bättre om den får ligga iskallt några dagar före tillredning. På kvällen blir det god mat som vanligt när man släppt in Freddy i köket.
Prova gärna GULP! när du fiskar på grunt vatten efter blandade arter, för oss fungerade den näst intill prickfritt
På bilden ovan ser du Pelle och Peter när de letar efter sill i den lilla bassängen intill mynningen. Spöt med sillhäcklan är redan i vattnet då det stora stimmet som syns på ekolodet var under båten alldeles nyss.
Sill inne vid Land
En morgon när vi ska ut och fiska i älvoset vill vi prova att fiska med hel sill, vi går in i den stora bassängen vid älvoset och där ser vi hur Pelle och Peter sakta åker och letar sill med ekolodet. Så fort de ser sillen på ekolodet stannar de och släpper i häcklan. Det är bara 7-10 meter djupt så det är ett bekvämt fiske. Sillen är allt från 7-8 cm upp till 25cm som störst. Vi kommer underfund med att det är flera små stim med sill som simmar omkring i bassängen. Träffar man bara rätt får man några stycken var gång. Och det bästa med detta sillfiske är att det inte finns en massa storsej här inne som sliter häcklan i bitar. En liten stund tar sillfisket sedan har vi sill i olika storlekar, så det räcker hela dagen. Vi går ut en bit från land och letar med hjälp av ekolodet upp ett sillstim som står vid botten på nästan 50meters djup. Det ser ut att vara attackerat av större fisk som syns på botten som stora vita streck och klumpar på skärmen. Freddy släpper ner en 22cm lång sill som apterats på en 8/0 krok, som lockbete för rovfisken. Ganska omgående är det stor fisk framme och vi ser på spötoppen hur den tuggar på den hela sillen.
Gång på gång hugger det och när vi är inne på 6 -17 meters djup får vi de allra största plattfiskarna, fiskar som för dagen är rödspättor som lätt passerar kilot. När jag får den första spättan tar jag en waypoint som vi kan gå till i nästa drift. Och när vi driftar förbi samma plats igen så tar jag min andra rödspätta med bara några meters mellanrum.
När vi låter driften fortsätta ut i fjorden blir det snart djupare och ända ner till 70 meter får vi fisk. I den enorma sandslänten ner mot 100 meters djup finns det många andra arter och en av de ovanliga är en haj som heter hågäl. Sammanlagt tar vi nio olika arter under den första fiskedagen. Trots att vi i princip bara metar efter plattfisk med GULP! inne vid land.